Svealand omfattar sex landskap: Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke, Värmland och Dalarna. Tyngdpunkten ligger kring Mälaren, landets tredje största sjö, och kring huvudstaden Stockholm, som breder ut sig på gränsen mellan Uppland och Södermanland. Här möts slättbygd, sjösystem och djupa skogar, och landskapet fungerar som en övergång mellan det bördiga södra Sverige och de vidsträckta nordliga skogarna.
Det är från Svealand som Sverige har fått sitt namn. Svearna, folket kring Mälardalen, gav upphov till Svea rike, och Gamla Uppsala var under järnålder och tidig medeltid ett andligt och kungligt centrum med sina väldiga gravhögar. I Uppsala grundades 1477 Nordens äldsta universitet, och staden förblev landets kyrkliga huvudsäte. Att röra sig genom Svealand är att röra sig genom den svenska statens vagga.
Uppsala bär ännu historien öppet: domkyrkan är Nordens största kyrka, och det var här Carl von Linné lade grunden till systemet för att namnge allt levande. Nedströms, där Mälaren möter Östersjön, växte Stockholm från en liten holmstad grundad på 1200-talet till rikets huvudstad, med Gamla stan som ännu följer den medeltida gatuplanen. Ute i Mälaren ligger Birka, vikingatidens handelsstad på ön Björkö, i dag ett världsarv och en påminnelse om att insjön en gång var en väg ut mot världen.
Mitt i landsdelen ligger Bergslagen, ett gammalt gruv- och järnbruksdistrikt som i århundraden var motorn i landets ekonomi. Falu koppargruva i Dalarna, i dag ett världsarv, gav inte bara koppar utan också den röda Falufärg som målar svenska stugor än i dag, medan Sala silvergruva i Västmanland en gång var kronans skattkammare. Järnet, hyttorna och bruksorterna satte spår som fortfarande präglar bygden, och många av de gamla bruksmiljöerna vårdas i dag som levande kulturarv.
Svealand är också hjärtat i den bild många har av Sverige. Dalarna, kring sjön Siljan, är folkkulturens landskap – dalahästen, midsommarstången och kurbitsmåleriet hör hemma här, och traktens ljus och traditioner drog till sig konstnärer som Anders Zorn och Carl Larsson, vilkas hem i Mora och Sundborn i dag är omtyckta museer. Varje vinter åker tiotusentals skidåkare Vasaloppet, det långa loppet mellan Sälen och Mora som minner om den blivande kungen Gustav Vasas flykt på 1520-talet. Värmlands skogar, genomdragna av Klarälven, landets längsta älv, formade författaren Selma Lagerlöf, vars Mårbacka ligger kvar som museum. Runt om reser sig städerna Örebro i Närke, Västerås vid Mälaren och Karlstad vid Vänerns strand.
Utanför städerna mjuknar landet till ett lapptäcke av sjöar och skog. Vid Anundshög nära Västerås ligger Sveriges största gravhög, omgiven av stenar resta i form av skepp – ett monumentalt spår av samma tidiga makt som gjorde landsdelen till centrum i ett rike. Södermanland strax söder om Stockholm är ett land av herrgårdar, ekhagar och runstenar, och i skärgården möter Mälarens och Östersjöns vatten varandra bland tusentals öar.
Liksom de övriga landsdelarna är Svealand i dag ett historiskt och kulturellt begrepp utan egen förvaltning, men få delar av landet bär en så tät koncentration av svensk historia på så liten yta.